köttproblemet

Vi äter mycket kött i Sverige. Konsumtionen har ökat kraftigt sedan EU-inträdet. I Sverige larmas det om farligheter med maten i stort sett varje dag. Men hög kött- och charkkonsumtion som en orsak till cancer talas det ganska tyst om. För mycket mättat fett är inte bra för oss människor då det kan leda till hjärt och kärlsjukdomar samt att många andra sjukdomar som tex fågelsjukan samt E-coli kan färdas med hjälp av köttet. Dessa två sjukdomar är bara två av många hundratals sjukdomar som kött kan medföra.

Många miljögifter blir allt mer koncentrerade ju högre upp i närings-kedjan de kommer. Det innebär att fisk och kött (främst lever och njure) ofta innehåller en större mängd miljögifter än vegetabilier. Inte minst gäller detta de fettlösliga gifterna, t.ex. klorerade kolväten som DDT, PCB och dioxin

Lantbrukets djur konkurrerar med människan om mat, men också om mark, vatten och bränsle. Medan över 800 miljoner människor i världen är allvarligt undernärda och 20–60 miljoner svälter ihjäl varje år, exporterar många fattiga länder grödor som är utmärkta som människoföda till i-länderna som djurfoder vilket inte kommer att hålla i längden.

Nära 40 procent av världens totala spannmålsproduktion används som kraftfoder inom djurhållningen. I USA går 70 procent av spannmålen till detta ändamål, i Europa 60 procent. En betydande del av världens baljväxtskörd (främst sojabönor) nyttjas på samma sätt. 80–90 procent av näringen går förlorad när den tar omvägen via djuren.

Att producera kött kräver minst tio gånger så mycket mark som odling av vegetabilier med motsvarande närings- och energiinnehåll. 4 000 m2 åkermark kan producera 9 000 kg potatis på ett år men bara 70 kg kött.

Ett likartat förhållande råder mellan växtodling och animalieproduktion när det gäller vattenåtgång. I USA beräknas hälften av landets vattenkonsumtion gå till att föda upp nötkreatur.

Den västerländska köttdieten förutsätter att konsumtionen av naturresurser är ojämlikt fördelad mellan olika delar av världen. Om alla människor åt lika mycket animaliska livsmedel som Nordamerikas invånare, vore vi tvungna att öka världsproduktionen av spannmål med två och en halv gånger.

Köttindustrin skövlar även skogar då köttproduktionen är en av anledningarna till att regnskogarna skövlas. I Latinamerika Tex har biffdjursuppfödare skövlat enorma ytor med regnskog för att skapa betesmarker. Men även odlingen av sojabönor som ingår som djurfoder i västvärlden är en bidragande faktor till regnskogens försvinnande då det blir vanligare och vanligare att regnskogen skövlas ner för att ge plats till odlingar av sojabönorna.

Odlingarna har också inneburit att mängder med fattiga småbönder har trängts undan från sin mark och istället tvingats hugga ner regnskog för att få en bit jord att odla på. Regnskogarna med deras mycket stora rikedom av djur och växter har en viktig klimatbevarande funktion, som påverkar stora områden. De reglerar temperaturen och cirkulationen av vattnet.

Skogar skyddar också jordlagren mot erosion. Försvinner skogen, sköljs de näringsrika jordlagren ner i vattendragen i samband med regn och lämnar ofruktbara markområden kvar. I överutnyttjade torrområden blåser jorden bort med vinden vilket förstör för många ekosystem.
Nico

Att förstå att köttindustrin globalt likaså lokalt innehåller problem i alla aspekter för hållbar utveckling, krävs knappast någon Einstein. Men när man försöker plocka in ett konsekvenstänk kring hur det skulle se ut ifall förändringar eller lösningar på dessa problem skulle börja appliceras på verkligheten blir det lite svårare.
 
Hur skulle de länder helt beroende av att kunna exportera mat till ett konkurrenskraftigt pris reagera om man plötsligt satte in krav på köttets väg till tallriken som ökar kostnaden för produktionen avsevärt? Eller hur kommer stora bidragsländer (av subsidier) ekonomiska situation se ut ifall sanktioner av jordbruk eller boskapsbruk dras in (att alltså låta marknaden styra priserna helt själv)?

Så att försöka tänka förbi de svenska gränserna kanske är en början. Och vad jag tänker på i det sammanhanget är hur vi väljer att använda oss av det statliga medlemsorganet EU. Sverige måste försöka göra sin röst hörd genom att ha uppbackning av vårt miljötänk från forskning. Vi måste visa att det går att förändra saker, även fast det kan ta lite tid. Genom EU kan vi sätta tankar i ekonomier 100 gånger större än vår (vår=svenska) om hur ett tänkande i hållbar utveckling faktiskt kan skapa lönsamhet till landet. Och vara lösningen på andra politiska problem.

Isak

Det vanligaste födan inom köttindustrin är sojabönan och majs, men för att uppnå en viss standard krävs det i vanligt led att korna går fritt och betar. Problemet med fria betesmarker är att det ofta sker på onaturlig väg. Kravmärkt existerar enbart i norden och beteckning ekologiskt kött är något som förvirrar istället för att förenkla. I Sveriges radio berättar de att betesmarker i Brasilien mer ofta än sällan är nedsprutade med växtgiftet 24D.[1] Det är en kemikalie som verkar för att döda allting med blad. Detta för att skapa gräsbevuxna ängar där korna kan beta. Människan vill inte äta industriellt kött och väljer helst något som både heter naturligt eller ekologiskt samtidigt som det är billigt. Det används inte bara starka och farliga kemikalier för att hålla betesmarkerna rena utan även vid odling utav sojabönor som även används vid fodring av nöt och griskött. Efter ett tag kommer de här starka gifterna att förstöra marken de används på och man fortsätter på ny mark, avbetar äng efter äng. Precis som man gör med mangroveskogen och jätteräkor. Ett kortsiktigt tänk som visst generar mycket pengar på kort tid men som sedan dödar sig själv. Problemet med död mark är att den aldrig kommer att återgå till sitt tidigare läge, sitt tidigare ekosystem eller tidigare utseende. Död mark förblir dör och man behöver således flytta produktionen till en ny plats. Vanligt i Brasilien är att produktionen arbetar sig inåt i regnskogen. Vilket sedan skapar stora problem för landsbygdsbefolkning i samma utsträckning som för miljön och lokala miljöproblem kommer alltid att bli globala förr eller senare. När man väl har förstört deras mark har landsbygdsbefolkning ingenting att försörja sig på och de kommer att tvingas arbete för köttindustrin under slavliknande förhållanden. Detta är ett problem som inte bara sker inom köttproduktionen utan kan kännas igen i de flesta branscher. Ett bra exempel är filmen Bananas* där arbetarna blir sterila av de starka kemikalierna som används vid bananplantagerna. Det blir ofta jättarna mot enskilda individer, i-land mot u-land och arbetare mot ägare. Det här kommer inte att få något stopp så länge det är lagligt. Faktum är att kemikalierna som används vid den här produktionen har varit olaglig i Sverige i närmare 30 år. [2]Men att det är olagligt eller inte i Sverige spelar ingen roll längre eftersom vi importerar mer än vad vi producerar.

När vi förbjuder kemikalierna i Sverige behöver bönderna hitta andra vägar för att producera sitt kött, vilket ofta leder till ett högre pris i mataffärerna. Men eftersom det fortfarande är lagligt utomland, lagligt att importera och lagligt att sälja har vi bara förskjutit problemet ifrån oss. Vi har istället för att förstöra vår närmiljö ökat påverkan på miljön i något annat land.

Det spelar ingen roll hur hårt vi reglerar vår köttmarknad så länge som andra länder inte följer efter eller så länge som vi inte kommer att äta köttet som produceras inom de Svenska gränserna. Trots det höga förtroendet för inhemskt kött ökar bara andelen importerat kött på de Svenska matborden. [3]

Figuren visar hur konsumtionen ökar i takt med importen samtidigt som den inhemska produktionen stagnerar. Tyvärr är den här statistiken 6 år gammal, men den visar redan då på en upptrappning i fel ände.

 
(http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/jordbruk/rapport_jordbruk_kottmeranklimat.pdf)

---

[1] http://www.fria.nu/artikel/83210

[2] http://latinamerikagrupperna.se/sojaimport

[3] http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=283497

Övergödning, starkt kopplat till köttet!

Förutom miljöpåverkan i form av utsläpp av växthusgaser från jordbruket är bidraget till övergödningen där ifrån oroväckande stort. Vad allt kommer ner till är, orsaken till varför övergödning i jordbruk blivit ett problem, effektivisering och specialisering av svenska boskapsgårdar. På grund av den ökade användningen (av konstgödsel) har den stora variationen av växter och djur försämrats. Att ha boskap inomhus har alltså blivit en ekonomisk fördel för bönder på grund av den ökande användningen av industriellt producerat så kallat NPK-gödsel då det är mer ekonomiskt att köpa konstgödsel än att tillhandahålla djurens egen gödsel. Man behöver alltså inte tillgodo se en balans mellan djur och grödor. Den naturliga vägen för mat till djuren blir inte lönsam längre och en möjlighet att hålla större boskap på mindre åkerareal skapas, del på grund av konstgödsel, del på grund av att spannmål (foder till djuren) har sjunkit i pris.

Jag nämnde tidigare att miljöpåverkan i from av övergödning inte bara berodde på effektivisering utan även specialisering. Gårdar i våra landskap inriktar sig idag på en specifik produkt, då det är lönsammare än att hålla blandning av boskap och grödor. [1]

”80 procent av Sveriges jordbruksmark används till boskapsuppfödning (foder, betesmark). Jordbruket och därmed köttet är huvudorsaken till övergödningen av Östersjön.”[2]

För att mer gå in på varför konstgjord gödsel är kopplat till övergödning så handlar det om när man sprider gödseln över grödor i för stor skala har inte växtligheten möjligheten att ta upp alla de näringsämnen som gödseln innehåller (NKP-gödsel innehåller bland annat stora mängder kväve, fosfor och kalium). Problemet skapas när de överblivna näringsämnen, som inte tas upp av växterna, sipprar ut i sjöar, hav och atmosfären. Ämnena kväve, kalium och fosfor är normalt tillväxtämnen som reglerar växtproduktion men när det som beskrivet begås övergödsling av marker och dessa ämnen läcker ut i naturen skapar de en obalans i de ekosystem som här finns. Bland annat är utsläppen av dessa ämnen en orsak till den extrema tillväxten av alger. Alger som inte kan tas omhand av de andra komponenterna i havet. När dessa i sitt överflöd sedan dör sjunker de ner till botten och skapar som ett täcke. Syrebrist och bottendöd blir som konsekvens. Och ifall en del av ett ekosystem slås ut, påverkas alla delar.

Så en fortsatt övergödning kommer göra att den resiliens som ekosystem har når sin pik, och allt fallerar.[3]

För att gå in på rå fakta står svenskt jordbruk för den största delen av fosfor- och kväve utsläppen i havet och då köttproduktionen är en del av jordbruket, är det en bidragande orsak till övergödningen och i sin tur miljöförstörelsen! 

Isak

---

[1]http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/jordbruk/rapport_jordbruk_kottmeranklimat.pdf

[2] http://www.barometern.se/opinion/insandare/kottkonsumtionen-maste-minska(1546584).gm

[3] Föreläsning

 

På aftonbladets framsida idag står det att Mauro Scocco nobbar Pluras kök eftersom han inte vill bli tvgubbe. Det finns mycket som är viktigt allt handlar inte om att kändisar nobbar matprogram eller att fel bidrag vann melodifestivalen. Det finns viktigare saker att ta upp på agendan saker som påverkar oss på ett helt annat plan. Att prata om kött och köttindustrin.

Efter filmer och serier som visar alla negativa effekter har det fortfarande inte skapats någon debatt om ämnet, köttindustrins medverkan till miljöförstöring lyfts inte till ytan. Det går inte att blunda för alla problem som, förr eller senare kommer vi bli tvingade att möta problemet. Trots att vi tycker att biff är så gott. Det är istället lättare att bry sig om mindre problem, problem som vem som kom vidare i idol eller vem som inte kom vidare i idol. För varje dag vi ignorerar problemet blir problemet större. För varje dag som går kommer köttindustrin att öka i större takt än befolkning och framförallt i högre takt än vårt jordklot klarar av. Enligt filmen Stek åt alla står köttindustrin för 80 % av skövlingen i Amazonas. Man måste se allvaret i att 20 % av Amazonas har försvunnit på grund av att kött ska stå på bordet varje dag i veckan.

Men egentligen är det inte så konstigt att debatten om köttindustrin inte har kommit upp till ytan än, eftersom det kräver en så stor omställning. Viktigt att lägga tyngd på idag är att man sätter personen i första hand och sedan gruppen i andra hand. Individ före kollektiv. I vår generation sätter vi vår egen njutning i centrum och det händer ofta på andra människors bekostnad. Eller i det här fallet på naturens bekostnad.

Något annat som händer idag är alla trender som kommer och går. Mattrenden dock något som har varit bestående väldigt länge. Köttet främst ser man i de flesta sammanhang och då ofta tillsammans med en grill. Vem ska ta det första steget och se sina egna förbindelser i ett större perspektiv?

Som vi tidigare har pekat på är köttindustrin en av de största miljöbovarna och faktum är att köttindustrin står för 18 procent av hela världens växthusutsläpp[1]. Det här får stora konsekvenser och i relation till bilars påverkan på miljön betyder det mycket. Enligt filmen Stek åt alla skulle en köttfri dag i veckan för alla Belgiens invånare betyda lika mycket för miljön som om man tog bort en miljon aktiva bilar ur trafiken. I Stek åt alla får man även besöka flera olika platser och se köttindustrin från insidan. På en grisfarm i Frankrike medför grisarna mer gödsel än man hinner använda. Konsekvenserna av detta blir att industrin spottar ut kväve i omkringliggande sjöar och vattendrag. Och det här är inget ovanligt det sker överallt, även i Sverige. Övergödning är en biprodukt i de Svenska sjöarna som slår ut hela ekosystem. Allt för att vi ska äta kött varje dag i veckan. Allt för att vi har svårt att ta de stora problemen framför de små.

 max 

---

[1] http://www.minplanet.se/aktuellt/1661-meat-the-truth-om-koettetsklimatpaverkan

Skillnaden mellan kött och kött är väldigt stort. Här nedan ser man hur stor skillnad det är mellan olika djur, växter och hur djuren lever. För att släppa ut mindre utsläpp genom vårt matintag behöver man inte börja med att direkt äta kött. Den enda lösning på problemet nere på individnivå är alltså inte bara att helt gå över till vegitarisk mat utan istället äta miljövänligare kött. Utsläppsskillnaden mellan nötkött och kyckling kommer som en chock för många och den är onekligen häpnadsväckande.

Äter du långsiktigt?

Exempel på växthusgasutsläpp vid olika livsmedelsval
	Summa per år kg CO2e
	1 gång per vecka	7 gånger per vecka
Nötkött från svenska mjölkkor, ungdjur och kalvar från mjölkkor, 140 g	120	870
Nötkött från svenska dikor, ungdjur och kalvar från dikor, 140 g	170	1200
Griskött, svenskt, 140 g	35	250
Kyckling, svensk, 140 g	10	70
Vildfångad torsk, 140 g	50	370
Odlad lax (Kanada), 140 g	40	270
Inlagd sill, 140 g	15	110
Vegetarisk ärtsoppa, 350 g	2	11
Bönor/kikärtor på burk, stor portion, 350 g	9	60
Äpplen, Sverige, 150 g	1	4
Äpplen, Frankrike, 150 g	2	14
Äpplen, Nya Zeeland, 150 g	4	28
Svinn livsmedel, exkl dryck, 1,3–2 kg svinn per vecka		140–200

(http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Klimat/Konsumtion-och-klimat/Klimatanpassad-mat/)

Maxi

I Sverige är idag runt 3 procent av alla matvaror i våran matkasse ekologiska och ännu färre är närproducerade.
Dokumentären Food Inc sätter den amerikanska mat industrin under press. De granskar de stora företagen som fyller de gigantiska stormarknadernas hyllor med allt från kött till konserver. Sämre kvalité vilket i sin tur medför mindre näring till maten men till ett billigare pris vilket i längden blir mer lönsamt för företagen. Ett exempel är hur man har övergått till att föda upp kor på majs, istället för gräs som deras magar är skapta till för att äta. Detta leder till en ohälsosammare livsstil för kossan vilket resulterar i sämre kvalité på köttet vilket drabbas oss konsumenters hälsa.

Likt andra dokumentärer om matbranschen så tar Food Inc med tittarna till de som slaktar djur eller maten som vi så fint kallar det. Bland annat får man som tittare följa med och kika på en kyckling farm där bilderna är chockerande, detta trots allt vi hört och sett tidigare om hur ”mat” plågas till döds. Efter jag hade sett denna dokumentär tänkte jag ”usch så hemskt det har det i USA, tur att jag bor i lilla Sverige där all mat är hälsosam och kontrollerad av myndigheterna”. Men allt kött kontrolleras inte så tänkt dig för innan du lägger något i korgen nästa gång du handlar. Det är du, bara du som är ansvarig för det du stoppar i din matkasse.


N

En ny undersökning har gjorts där de största av de svenska aktörerna pratar ut om varför det svenska köttet är dyrare än utländskt. Detta är en kort sammanfattning skriven på myyyyyycket enkel svenska.
Enligt en ny undersökning som bygger på olika slags intervjuer med olika aktörer inom den svenska köttbranschen så har konkurrensen skärps inom hela livsmedelskedjan de senaste åren. Detta har resulterat i dålig lönsamhet samt en mycket ansträngd situation, speciellt för svenskt griskött. All kött vi importerar från utlandet tar större delar av den svenska köttmarknaden kanske just pga av att köttet importeras billigare från utlandet. Men det är som sagt detta som bidrar till ett stort miljöproblem bland annat med de långa transporterna köttet tvingas fraktas.

Men hur kan griskött vara billigare att importera än att köpa svenskt griskött? En del av förklaringen är att grisarna i Sverige lever under speciella djurskydd samt skyddas av andra svenska särregler vilket resulterar i att vi inte alls kan ha samma massproduktion samt har helt andra krav på köttet än vad andra länder har.

-          Vi måste ta reda på mer om de svenska reglernas påverkan på lönsamheten, säger Håkan Loxbo på Jordbruksverkets utredningsenhet.[1]

 Dessa interjvuver har även visat att lönsamhetsproblemen inom den svenska köttbranschen är stora och hänger samman med en vikande produktion och en ökande import, men den egentliga frågan är hur kan vi egentligen stoppa denna import av kött?

---

[1] http://www.ja.se/?p=37674&pt=105&m=3433





Nicola Greeeez

Stockholms vegeterianmecka

Det finns många skäl till att vara vegetarian i dagens

samhälle. För miljöns skull, av etiska skäl eller att Chutney

ligger på Katarina bangata på stadsdelen Södermalm.

Restaurangen är en av Stockholms första vegetariska

restaurang och inredning är starkt influerad av

mellanöstern. Med fotoutställningar som löper av

varandra kan man även gå dit för annat än att bara äta.

Maten däremot kommer främst från Thailand och Indien,

därav namnet. Deras hemgjorda chutney är något man bör

pröva om man är där. Om din plånbok är fet eller har

anorexia spelar ingen roll, då priset på maten är relativ

billig dock är bakverken tyvärr av det dyrare slaget. Men

ack så goda och du kan äta dem med gott miljösamvete. Vi

kan däremot inte lova att de är nyttigare än andra

bakelser.

 

Ett självklart val för vegetarianer!

En buffé som innehåller

både varm och kall mat från hela världen, deras

pastagratäng är något att rekommendera. Plocka tallriken

full och sätt dig på den gigantiska uteserveringen med

utsikt ut över vad som gör Stockholm till nordens Venedig

och halva stan. Är du inte tillräckligt hungrig för en buffé

kan du välja mellan deras pajer och veganbakelser. För

veganer på heltid är onsdag dagen att svänga förbi då det

endast bjuds på veganmat.

Veckans schema V.20

 

Måndag:

bloggen ”kottproblemet” på Blogg.se skapas

Dokument inifrån på SVT ”Vårt grisiga hav” 01:15

Tisdag:

Onsdag:

Lunchmöte på restaurang Hermans (Veganonsdag)

Torsdag:

20.30 på SVT dokumentär i serieform ”100 % bonde”

Pub & Quiz på ”Gröna Villan”

Fredag:

Efter att ha sett filmen food inc blev vi upplysta om hur stort problem köttindustrin egentligen är. Köttindustrin påverkar miljön negativt på flera olika plan. Det handlar om etik, det påverkar växthuseffekten och i industriell skala bidrar den till många sjukdomar. Filmen visar köttindustrin i USA, men vi har valt att rikta in oss på den svenska. Lokal miljöpåverkan blir alltid global miljöpåverkan. Precis som att vattnet går i cykler runt jorden, har även människan skapat matcykler. Kött som produceras i USA kan så småningom hamna på ett matbord i Stockholm.

Vi tror att det inte är så många ungdomar som vet hur stort problem köttindustrin egentligen är. Just eftersom kött är något vi alltid har ätit och förmodligen alltid kommer att äta i framtiden. Svårt tror vi är att ge ut den här informationen och samtidigt försöka ändra ett beteende.

I de uttalanden som görs gällande miljöpåverkan hamnar köttindustrin ofta i skymundan.

Tyvärr tror inte vi att större delen av befolkningen kommer sluta äta kött endast på grund av etiska skäl. Däremot om vi utgår från vår egen överlevnad tror vi att en förändring kan väntas. Om inte nu i alla fall så småningom. Det krävs väldigt mycket för att folk ska ändra sin livsstil och lägga om den till en miljövänligare. Kött är något som man tycker är gott och något som är svårt att ta bort från bordet. Människan har ätit kött genom hela historien.

Eftersom lokala miljöproblem alltid blir globala tror vi att det är lättast att alltid utgå lokalt.

Enligt den statiska centralbyrån importerar vi i Sverige väldigt mycket kött. Vilket innebär bidragande växthusproblem i två aspekter. Dels produktionen av kött och dels transporten av köttet. Mer än 30 % av allt kött i Sverige är producerat utomlands. Samtidigt som vi äter 25 % mer kött idag än för 25 år sedan. Utvecklingen går alltså åt fel håll.

Vi vill belysa vegetarisk mat för lokalbefolkning i Stockholm och får folk att se det positiva med den maten. Närproducerad ekologisk mat är något som vi behöver äta mer för att gynna våra nästkommande generationer, och generationer efter.

Vilket kött man äter gör även det väldigt stor skillnad. Nötkött är således det mest miljöfarliga köttet och kyckling är betydligt vänligare för miljön. Om du äter kyckling sju gånger en vecka kommer det ändå inte att väga upp en måltid nötkött.

Problemet med när producerad ekologisk mat är att den alltid är dyrare än annan mat. En ekonomisk aspekt som väger tungt i valet om miljövänlig mat eller inte. 

Max & Isak

Varför skapa en blogg kring problemet med köttindustrin?

Med perspektivet hållbar utveckling ser man många problem med det sätt vi lever. Och ett av dem är vår konsumtion och produktion av kött. Därför väljer vi, i tiden, att publicera konsekvenserna av den relation vi har till kött. För att ge människor möjligheten att ta del av de konkreta problem som finns. Och med mer kunskap, ökar chansen att någonting faktiskt blir gjort.

Så att skapa en blogg, som har möjligheten att nå ut till miljoner och åter miljoner människor ser vi som ett av de bästa alternativen för att skapa en länk till allmänheten och verkligen få en förändring att börja ske.

  


skönt ecohäng i gröna villan

Med vänliga hälsningar Köttsaxen, Marren och Nicola

Källor:




http://www.livsmedelssverige.se/hem/fakta-om-mat/140-import-och-export.html 2011-05-11 http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Klimat/Konsumtion-och-klimat/Klimatanpassad-mat/ 2011-05-11