Sjukdomar samt andra problem
Vi äter mycket kött i Sverige. Konsumtionen har ökat kraftigt sedan EU-inträdet. I Sverige larmas det om farligheter med maten i stort sett varje dag. Men hög kött- och charkkonsumtion som en orsak till cancer talas det ganska tyst om. För mycket mättat fett är inte bra för oss människor då det kan leda till hjärt och kärlsjukdomar samt att många andra sjukdomar som tex fågelsjukan samt E-coli kan färdas med hjälp av köttet. Dessa två sjukdomar är bara två av många hundratals sjukdomar som kött kan medföra.
Många miljögifter blir allt mer koncentrerade ju högre upp i närings-kedjan de kommer. Det innebär att fisk och kött (främst lever och njure) ofta innehåller en större mängd miljögifter än vegetabilier. Inte minst gäller detta de fettlösliga gifterna, t.ex. klorerade kolväten som DDT, PCB och dioxin
Lantbrukets djur konkurrerar med människan om mat, men också om mark, vatten och bränsle. Medan över 800 miljoner människor i världen är allvarligt undernärda och 20–60 miljoner svälter ihjäl varje år, exporterar många fattiga länder grödor som är utmärkta som människoföda till i-länderna som djurfoder vilket inte kommer att hålla i längden.
Nära 40 procent av världens totala spannmålsproduktion används som kraftfoder inom djurhållningen. I USA går 70 procent av spannmålen till detta ändamål, i Europa 60 procent. En betydande del av världens baljväxtskörd (främst sojabönor) nyttjas på samma sätt. 80–90 procent av näringen går förlorad när den tar omvägen via djuren.
Att producera kött kräver minst tio gånger så mycket mark som odling av vegetabilier med motsvarande närings- och energiinnehåll. 4 000 m2 åkermark kan producera 9 000 kg potatis på ett år men bara 70 kg kött.
Ett likartat förhållande råder mellan växtodling och animalieproduktion när det gäller vattenåtgång. I USA beräknas hälften av landets vattenkonsumtion gå till att föda upp nötkreatur.
Den västerländska köttdieten förutsätter att konsumtionen av naturresurser är ojämlikt fördelad mellan olika delar av världen. Om alla människor åt lika mycket animaliska livsmedel som Nordamerikas invånare, vore vi tvungna att öka världsproduktionen av spannmål med två och en halv gånger.
Köttindustrin skövlar även skogar då köttproduktionen är en av anledningarna till att regnskogarna skövlas. I Latinamerika Tex har biffdjursuppfödare skövlat enorma ytor med regnskog för att skapa betesmarker. Men även odlingen av sojabönor som ingår som djurfoder i västvärlden är en bidragande faktor till regnskogens försvinnande då det blir vanligare och vanligare att regnskogen skövlas ner för att ge plats till odlingar av sojabönorna.
Odlingarna har också inneburit att mängder med fattiga småbönder har trängts undan från sin mark och istället tvingats hugga ner regnskog för att få en bit jord att odla på. Regnskogarna med deras mycket stora rikedom av djur och växter har en viktig klimatbevarande funktion, som påverkar stora områden. De reglerar temperaturen och cirkulationen av vattnet.
Skogar skyddar också jordlagren mot erosion. Försvinner skogen, sköljs de näringsrika jordlagren ner i vattendragen i samband med regn och lämnar ofruktbara markområden kvar. I överutnyttjade torrområden blåser jorden bort med vinden vilket förstör för många ekosystem.
Nico
